Dag 1

 

 

Efter att ha haft nästan två timmar till godo för att ta mig 40 minuter bort kom jag fram till Philip Treacys huvudkontor. Jag är alltid lite nervös för att komma sent, men jag tror minsann jag sover en halvtimma till imorgon. Minst. När jag blivit insläppt och skrivit in min själv blev jag visad till arbetsrummet. Det består av ett L-format bord vilket alla sitter och jobbar runt. Vi är ca 10 som gör hattar med Treacy vid kortänden av L:et. Förutom bordet är det bara massor av saker, kartong efter kartong med strykjärn, en symaskin, ett arbetsbord, otroligt mycket halvfärdiga hattar och hattstockar (de används även som dörrstoppare). Treacy själv var nästan den första jag hälsade på, han verkar väldigt snäll och med fötterna på jorden. Folk försöker hela tiden komma förbi varandra eller nå saker som är undanstoppat i någon av alla vrår (har gått fel mer än en gång, huset är tre våningar och det är alldeles för mycket dörrar och trappor), samtidigt som det chillar två hundar som ingen riktigt lägger märke till utom Treacy och en annan man som jag inte helt förstått vad han gör än. Jag trodde den ena hunden var en katt först.

 

Dagen har varit lång men bra, jag märker att man är lite ovan att jobba så oavbrutet. Raster är inte riktigt något man sysslar med här. Man äter så länge det tar att värma och äta upp maten, så idag har jag haft en kvarts rast på hela dagen. Man får gå och ta kaffe eller te när man vill, men det känns dumt när ingen annan gör det (eller så är de bara väldigt bra på smygraster) och jag är inte redo för att ta med kaffe till arbetsbordet än.

 

Idag har jag sytt fast rosetter, storleks och märkeslappar samt foder på Armani-hattar från höst/vinter kollektionen 2012 (den på bilden). Jag har även spenderat två eller tre timmar med att borsta hattar som skulle till butiken. Det var dag ett. Ganska häftig faktiskt.

 

 
 
 
 

 

 

Translation:

After allowing myself almost one and a half hours extra for a 40-minutes trip I arrived to Philip Treacy’s headquarters. I’m always a little nervous about arriving late, but I do think I can sleep half an hour longer tomorrow. At least. When I’d been let in and signed in, I was showed to the working room. It consists of an L-shaped table which everyone is sitting around. We are 10 people making the hats, with Treacy at the short end of the L. Except the table; there are an endless amount of stuff. Cartons of feathers, sewing machine, Sinamay, a working table, a lot of half-finished hats and hat blocks (they are also used as door stoppers). Treacy himself was almost the first one I shook hands with, he seems very kind and down to earth. People are always trying to pass each other or reaching things that are tucked away in one of the many rooms. I’ve lost my way more than once today; there are far too many rooms and stairs. There are also two dogs hanging around that no one pays any attention to except Treacy and another guy that I haven’t quite figured out what he’s doing. I thought the dog was a cat at first.

 

It’s been a long but good day, I’m a little unused to working without breaks. They don’t really do breaks here. You eat as long as it takes to heat it up and put it in your mouth, so I’ve had a 15 minutes break all day. You are allowed to go and take coffee or tea anytime you want to, but it feels silly if I’m the only one, and I’m not ready to bring the coffee to the working area just yet.

 

Today, I’ve been sewing on bows, sizes-and-brand-labels, and lining on Armani hats from their f/w collection 2012 (like the one on the picture). I’ve also spent two or three hours brushing hats that were going to the shop. This was day one. Pretty cool, actually.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0